Hon hade varit hos veterinären i en vecka men inte blivit bättre trots alla möjliga behandlingar, prover, dropp, tvångsmatning och antibiotika.

Hennes blodprover såg rätt bra ut och hennes FIP-test var negativt. Hon hade dock alla symtom på torr FIP.

Eftersom hon var på väg att dö så beslöt sig veterinären att börja ge henne injektioner med GS-441524. Det fanns inget att förlora i det läget då Kurre hade börjat få neurologiska problem och vinglade omkull när hon försökte ställa sig och hade börjat kräkas upp den mat de tvingade i henne. Kurre är inte försäkrad. Vi bor på landet och har tagit hand om flera hemlösa katter, kastrerat, registrerat och behandlat mot öronskabb och andra skador. Katterna går ut och in som de vill genom husrts kattluckor. De har fri tillgång på flera sorters torr och blöt mat. Matkostnaderna uppgår till flera tusen kr i månaden. Jag är sjukpensionär och min mor, som jag bor med är 80 år. Vi har inga stora summor att röra oss med och katterna kostar mer än vad vi gör.

Att ha alla katter försäkrade hade kostat ytterligare ett par tusen kr i månaden och det är pengar vi inte har.

De senaste 10 åren har vi inte haft någon veterinärvård som överstigit självrisken på en försäkring. Den här gången blev det så. Vi skulle aldrig avliva en katt om vi inte var absolut tvugna och en hög veterinärräkning är naturligtvis inte ett skäl för avlivning. Vi får låna pengar om det krävs.

Kurres veterinärvård har hitintills kostat nästan 36 000 kr och hennes medicin kommer kosta runt 18 000 kr.

Kostnaden för veterinärvården och medicinen motsvarar 5 månadslöner för mig.

Idag kan en av våra andra katter inte stödja på ett bakben så i morgon är det dags att åka till veterinären igen. Senare i veckan ska vi kastrera och märka en mager hankatt med öronskabb som börjat dyka upp för att äta hemma hos oss.

Allt kommer förstås samtidigt allt är viktigt. Jag vet inte vad jag ska ta mig till.

Hjälp mig att fortsätta ge Kurre vården hos måste få och att fortsätta hjälpa andra katter i nöd!